Televisionens utveckling

Det fanns tankar om en TV redan under slutet av 1800-talet. Det resulterade inte i någon riktig maskin, men idéen var född och togs tillvara av andra vetenskapsmän. Man brukar benämna två olika personer som uppfinnare av televisionen, båda var verksamma under 1920-talet. Den ena är den skotske mannen John L. Baird som lyckades föra över rörlig bild från en våning till en annan, den andra är Vladimir Zworykin som uppfann den första TV-mottagarröret som var helt elektroniskt. I kommersiellt syfte har TV använts sedan 1930-talet. Då var det långt ifrån alla hem som hade en TV-apparat. Annat är det idag, när de allra flesta hem har en eller flera TV-apparater. Från att ha varit en apparat som bara välbärgade familjer kunde ha är det inte längre en lyxvara som bara rikare hushåll kan förse sig med. En TV är något som är standard i nästan alla hem, oavsett vilken samhällsgrupp man hör till.

De tidiga TV-apparaterna jämfört med dagens

De allra första TV-apparaterna kom i form av radioapparater med en skärm som inte var större än ett frimärke. Det var varken tal om bilder i färg, eller ens svartvita bilder. De bilderna man fick se på den pyttelilla skärmen kom i en röd färgskala. De första sändningarna som någonsin gjordes med bättre kvalitet var i Tyskland 1935. En av de allra första större sändningarna som gjordes var från Berlin 1936 när Olympiska spelen ägde rum. I och med att färg-TV ersatte den svartvita bilden nästan helt under 1970-talet började mediet utvecklas mer och mer. Det gjordes fler program och allt fler hushåll köpte en egen TV. Det var dock först år 2007 som man övergick helt från analoga sändningar till digitala. I samband med det blev det också vanligare med en ny sorts sändningar, nämligen de som vi idag kallar för streamingtjänster. Det här är idag en av de populäraste formerna av TV-tittande, vilket man bland annat kan se på att antalet hushåll som äger en Apple TV ökar, och att Apple TV dessutom utökar sina tjänster.

Televisionens historia i Sverige

I Sverige började Nämnden för televisionsförskning sina sändningar först 1947. Då var de dessutom bara på försök. För att kunna göra sändningar installerade man en televisionssändare på Tekniska Högskolan i landets huvudstad. I samband med att man började göra sändningar lagstiftades det också om ett krav på att man behövde ha en TV-licens. 1956 var det två miljoner betalda TV-licenser i Sverige, även fast långt ifrån alla hushåll ägde en TV. När det var dags för VM i fotboll 1958 blev det andra bullar. Då köade svenskarna för att köpa sig en egen TV så de skulle kunna följa sändningarna. Efter det gick det snabbt för apparaten att bli populär. Plötsligt slog sig familjer ner i en stor och härlig skinnsoffa för att tillsammans titta på något program, och alla möbler i vardagsrummet riktades mot TV:n. Under 1980-talet började Radiotjänst skicka runt sina kontrollanter, eftersom antalet som betalade TV-licensen sjunkit drastiskt. Någon minskning av antalet TV-apparater kunde man däremot inte se i landet.

Mobiltelefonens utveckling

För många hundra år sedan skickade man meddelanden till varandra genom röksignaler. På sätt och vis kan man säga att det redan då fanns ett behov av mobiltelefoner, även om den tekniska utvecklingen inte kommit så långt att det var möjligt att skapa dem. I slutet av 1800-talet kom de första vanliga telefonerna. Det var Graham Bell som uppfann dem år 1876. Samma år såg Lars Magnus Ericsson potentialet i den här nya uppfinningen och startade sitt företag L M Ericsson, som med största sannolikhet klingar bekant i mångas öron. Den första telefonen som inte behövde kopplas till en vägg uppfann Ericsson och hans fru med hjälp av ett bilbatteri. Det gjorde de år 1911, och var startskottet för en helt ny möjlighet att kontakta andra.

En hejdlöst snabb utveckling

Mobiltelefonerna har utvecklats i en rasande takt. Om man exempelvis jämför de mobiltelefoner vi använder idag med de som fanns för 20 år sedan är det massor som hänt. En läcka om senaste iPhone kunde avslöja smarriga detaljer som att den möjligen kommer utrustas med ansiktsigenkänning. Det innebär att telefoner i framtiden kommer kunna känna av vad vi vill använda dem till bara genom att scanna av våra ansikten. Annat var det i början av 90-talet när man mobiltelefonerna både var tunga och otympliga. Då hade de ofta långa antenner man måste dra ut för att de skulle kunna ta emot signal. Att ha en kamera på mobilen under den tiden kunde man bara drömma om, medan det idag är många som endast använder sin mobiltelefon för att ta bilder istället för att använda en riktig kamera.

Stor uppfinningsrikedom och modiga människor

Det är naturligtvis tack vare stora tekniska framsteg och att ingenjörer vågat testa och misslyckas som vi har fått de mobiltelefoner vi har idag. Något som är riktigt intressant är att det bara är dryga 45 år sedan det första samtalet med en riktig mobiltelefon gjordes. Det hände 1973, och mobilen vägde nästan ett kilo. Även fast man lyckades göra det första samtalet från en mobiltelefon då tog det hela tio år tills det att de kom ut på marknaden. Att vi har så pass moderna lösningar på olika vardagsproblem idag kan vi tacka alla världens uppfinnare för. Idag är egentligen det mesta möjligt att åstadkomma på olika sätt. Allt från att vi har sängskåp som ger oss mer golvyta, bilar som kan förflytta oss från en plats till en annan eller det att vi har telefoner vi kan nå våra nära och kära med är tack vare att människor vågat testa det nya och okända. Och resultatet, det kan vi knappast hitta något att anmärka på!

Framtidens teknik

Det hör till sakens natur att vi inte vet vad framtiden bär i sitt sköte. Det handlar om en kombination av sådant vi kan gissa oss till genom att studera rådande trender och om sådant som inte går att förutse. Många bedömare på 40-talet trodde miniflygplan skulle konkurrera ut biltrafiken 50 år framåt i tiden. Men de hade inte en susning om vad internet skulle komma att betyda. I det här inlägget ska vi titta på ett par områden inom tekniken som man tror kommer att växa och bli avgörande för kommande generationer.

Robotar tar våra jobb

mångkunniga robotar tros komma att utföra större delen av de arbetsuppgifter som idag kräver mänskliga arbetare. Det kommer, om profetian slår in, att få stora samhällsekonomiska effekter. Det banar väg för basinkomst, alltså ett samhälle där människor kan överleva och koncentrera sig på projekt och fritidssysslor. Ett kunskapssamhälle kommer att växa fram där individer med expertkunskaper efterfrågas än mer än idag. Robotar kan även komma att få sociala egenskaper och fungera som dagens sällskapsdjur, eller till och med som människor. Om utvecklingen inom artificiell intelligens fortsätter att gå framåt. Vissa hävdar att det finns en hotbild. Vad händer om (eller snarare när) robotarna är mer begåvade än oss människor? Vad man än tror om det så är robotik ett mycket spännande utvecklingsområde.

3D-skrivare och virtual reality

Idag måste vattenflaskor och andra vardagliga objekt tillverkas i fabriker. Oftast krävs maskiner och personal som sitter inne med olika expertkunskaper för att produktionen ska fungera. Redan idag kan det, när det gäller vissa typer av objekt, räcka med en så kallad 3D-skrivare och att man trycker på en knapp för att kunna tillverka ett föremål när det uppstår ett behov av det. Utvecklingen går fort framåt inom området och redan idag kan man göra allt från hållbara hus till godsaker av socker, med 3D-skrivare. Virtual reality kan sägas vara en miljö simulerad via multimedia som vi kommer att kunna uppleva som helt verklig, inom bara några år, när tekniken förbättras. Vi kommer att kunna gå omkring och interagera med andra människor med hjälp av VR-glasögon och andra hjälpmedel.

Rama in tekniken

Inställningen till hur mycket tekniken ska synas i ett rum är något som har varierat genom åren, och det kan variera från pryl till pryl och ofta är det en stötesten inom varje enskild familj. Är de där högtalarna fula eller inte, ska vi bygga in TV:n i väggen och behöver vi verkligen så många kablar? Det finns ingen patentlösning på hur man ska få till något som passar för alla, men det finns ett par olika sätt att angripa problemet på.

Köp snyggare utrustning
Mycket av den teknik som säljs är väldigt ful. En lösning på det, som dock tenderar att bli väldigt dyr, är att satsa på mer designade prylar. Mer Bang&Olufsen och Apple och mindre billig elektronik från de stora varuhusen. Är man beredd att acceptera en högre prislapp är det lätt att hitta saker som snarare lyfter en inredning än sänker den.

Bygg in tekniken
Gamla tiders TV-skåp kanske inte funkar i dagens hem där Tv:n tenderar att stå på oftare än förr och mer ha funktionen av media-hub än bara dumburk. Men det går att göra en hel del för att bygga bort det dominerande visuella intryck en TV/Stereo eller liknande tenderar att utgöra i ett rum. Man kan borra hål i väggen och dra kablarna genom, man kan bygga en försänkt alkov att ha Tv:n i och man kan skaffa väggstativ för högtalarna så att man åtminstone får upp dem i ett hörn där de inte drar blickarna till sig. Skåp och kabelrännor är också bra lösningar för all övrig elektronik som inte behöver synas över huvud taget.

Rama in tekniken
Ett alternativt sätt att dölja tekniken inför öppet öga är att förvandla den till konst. Bygg en tavelvägg med Tv:n i centrum, köp gärna en specialbyggd ram till den som funkar estetiskt med resten av dina ramar. Blanda ovala ramar med fyrkantiga och runda för att skapa dynamik och liv. För dig som vill gå ännu ett steg längre finns det till och med sätt att förvandla din TV till ett konstgalleri när du inte använder den till sitt primära syfte. För den som har lite fantasi och ett händigt sinnelag finns det gott om sätt att förvandla något som är fult och dött till en livaktig del av inredningen.

Ljud och bild påverkar

Vad stör du dig på när det kommer till bild och ljud? Faktum är att människan har lättare att acceptera dålig bild än dåligt ljud. Detta gäller bland annat när man har gjort studier på människor som tittar på en tvsändning som hackar. Vad detta beror på vet man exakt inte. Klart är att vi utvecklar hörsel mycket tidigare än synen. Det gör att vi förlitar oss mer på hörseln än synen rent instinktivt. Sen finns det de personen som verkligen inte tål om någon smaskar eller andas för högt.

Har du misofoni?

Smaskande, smackande, sliskiga ljud, höga andetag – om man stör sig på dessa ljud kan man ha misofoni. Det är en diagnos man kan få diagnosticerad om att man avskyr att höra dessa typer av ljud. vi påverkas olika av ljud och bild och det beror på vårt DNA. Gör man några av de DNA-kit som vänder sig till konsumenter kan man få svar på om man lider av misofoni eller inte. De som har misofoni skiftar nämligen snabbt i humöret när de hör dessa ljud och kan bli nervösa, irriterade och vilja lämna rummet. Lustigt nog kan ”ljud-ilskan” utlösas även om man ser men inte kan höra någon smaska (till exempel se genom ett fönster).

Skillnad på ljud och ljud

Det finns ingen effektiv metod på hur man ska bota detta. Istället handlar det om KBT-behandling där man lär sig att hantera de obehagskänslor som dyker upp i dessa situationer. Visst, att höra någon smaska är inte direkt som att lyssna på serier på c more men det är en del av mänsklig kontakt och människor är inte perfekta. Sen finns det förstås de ljud som vi alla unisont verkligen inte gillar. Såsom barnskrik, hundskall eller kräkningar. Många stör sig också på ljudet av en krita på en tavla eller ännu värre: dra naglar på tavla. Det är skillnad på ljud och ljud.